MizzLarsson

Ett år sen du lämna oss morsan, vet att jag inte har vart den bästa extra dottern i världen, men jag har bättrat mig iaf, jag är inte lika galen som jag en gång va. Saknaden efter dig är komplicerad. Det va ju inte så att jag träffa dig varje dag, men dom gångerna jag träffa dig behövde jag dig, och du fanns alltid där. Nu finns du inte här så jag kan se dig, men du är ändå överallt, behöver jag dig så viskar jag till dig, och jag hoppas du lyssnar. Antar att du gör det, för du har alltid vart en bra lyssnare. Haha och jag ska inte ljuga och säga att du alltid va glad, för till och med jag kunde gör dig besviken eller orolig, men du svek aldrig mig, inte ens nu när du inte finns här längre känner jag mig sviken, för du är en kämpe, en sån stark människa, så jag vet att så länge jag kommer ihåg dig som du va så försvinner du aldrig! Det har vart jobbigt, och inte bara för mig, mina tankar går nog mästa till syrrorna och brorsan, framförallt brorsan. Han hade behövt dig nu morsan, mer än någonsin. Önska du va här, så du kunde muntra upp brorsan, skälla på syrran, skydda minstingen, och skaka på huvudet åt mig. Ditt leende när man träffa på dig ute nånstans var oslagbart du vart alltid så glad. Men jag tänker inte be dig komma tillbax, för visst du hade dom du älska här, men jag tror att du hör hemma i himlen så som du tog hand om mig, du är verkligen en ängel morsan. Jag saknar dig nått enormt !   

---